Utvecklingsfrågor på schemat – vinst eller förlust?
Blir gymnasieskolan stärkt av att delta i interkulturella projekt? Leder detta till att globala utvecklingsfrågor kommer in i undervisningen eller gynnas bara de som deltar? Det var frågor som diskuterades vid frukostseminariet Utvecklingsfrågor på shcemat - vinst eller förlust i Almedalen i juli 2010.
Frukostseminarium där lärare, rektor och elever diskuterar hur de jobbar med globala frågor genom egna och andras interkulturella erfarenheter.
Se film från seminariet Utvecklingsfrågor på schemat (extern länk, öppnas i nytt fönster)
”Det har skett en attitydförändring”
Eva Sjören kommer från utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun och inleder seminariet med att berätta om deras samarbete med Den Globala Skolan:
År 2006 startade Linköpings kommun en satsning på lärande för hållbar utveckling. Den innehöll bland annat fördjupningsarbeten, heldagarsseminarier och extern undervisning från Linköpings universitet.
– Det är en långsiktig kompetensutveckling, säger Eva Sjören.
Hon ger exempel på hur barn-, fritids- och omvårdnadsprogrammet har rest ut genom Den Globala Resan och därigenom startat ett utbyte med samarbetspartners i Sudan. Idag har det utbytet vuxit till ett permanent samarbete där deltagarna reser till varandra för att ta del av varandras kunskaper.
Är interkulturella projekt på gymnasieskolan en klok investering? Ja, i alla fall visar en utvärdering som gjorts av kommunens satsning på många goda effekter. Både elever och lärare upplever att undervisningen har utvecklats, att man fått en kunskapsfördjupning och en nytändning där frågorna har lyfts in i andra sammanhang, eleverna har också lärt sig nya begrepp.
År 2008 ville man även få angränsande kommuner att tänka och agera hållbar utveckling och startade då en ny kompetensutveckling. Det innebar en spridning av arbetet framför allt ute på skolorna, då ett konkret mål med satsningen var att nå ut med den certifiering för hållbar utveckling som Skolverket är ansvarig för.
År 2010 har det skett en attitydförändring, fortsätter Eva Sjören.
– Idag när vi åker ut med Den Globala Resan till Uganda är attityden en helt annan än för några år sedan. Då skulle man inte utveckla kunskap med betalda skattepengar. De internationella erfarenheter vi då skaffade oss pratade vi inte högt om. Idag finns en total politisk samsyn med omvärldskontakter och en självklar ställning för att utveckla elevernas kunskap i globala frågor.
”Det sätter spår i klassrummet”
Ulla Hellman, från Dragonskolan i Umeå, berättar hur de åkte till Ghana och byggde tillsammans. Hon ledde ett utbytesprojekt på skolans byggprogram. På frågan varför de deltar svarar hon:
– Kärnan i allting är att man vill vara med och göra världen bättre. Genom praktiskt samarbete kan eleverna se vad som är möjligt att göra. Sedan måste man agera utifrån det och slå hål på föreställningar om hur det är i utvecklingsländer.
– Tanken är att man förändras och breddar sitt eget perspektiv. Man får ett annat sätt att se på världen. Jag använder den kunskapen ännu idag. En del av engagemanget kommer underifrån, men mötet med organisationerna och skolledningen är nödvändigt. Det är år av förberedelser och ett halvårs efterarbete, säger Ulla Hellman.
Utbytesprojektet på byggprogrammet är ett framgångsexempel som lockat flera program att delta. Numera omfattas även el-, energi-, barn- och fritidsprogrammet.
– Utbytena startade som projektform och har så småningom blivit en del av verksamheten. Det sätter spår i klassrummet, säger Ulla Hellman.
”De putsar mer än vi gör i Norrland”
Tomas Wiklund, före detta elev på byggprogrammet och numera murare, berättar att han lärt sig mycket genom utbytet i Ghana.
– Alla mina förutfattade meningar har försvunnit. Jag har mött människor från en annan kultur, jag har arbetat tillsammans med elever som har andra förutsättningar och val.
Något som fastnat i hans minne är den fattige mannen han passerade på gatan, mannen som tittade på honom och sa ”Ghana is the land of happiness”. Tänk att han kunde känna glädje, han som inte har någonting, berättar Tomas att han tänkte då.
Efter Ghana-resan slutade Tomas att vara så prylfixerad, istället för att köpa prylar väljer han idag att jobba mindre och lägga
pengarna på resor. Och en konkret lärdom:
– De putsar mer än vi gör i Norrland. De är duktigare på att putsa.
När jag kom hem till Norrland frågade de ”Var har du lärt dig det där?”
då svarade jag Ghana.
”Kulturkrockarna var så många så vi kunde inte räkna dem”
Pernilla Hellqvist, tidigare elev på Donnergymnasiet på Gotland, berättar tillsammans med Julia Ivarsson om sina erfarenheter från tre månaders vistelse i Chile, utanför Santiago, där de bland annat gjorde de praktik på Röda Korset. De beskriver det som att undervisningen flyttat ut ur klassrummet.
– Det var häftigt och samtidigt svårt med många missförstånd och situationer när man inte visste hur man skulle bete sig. Det går inte att lära ut en sån känsla, man kan inte lära sig det i skolbänken utan behöver sätta sig in i den situationen, säger Pernilla Hellqvist.
– Vi var utsatta, vi kunde inte språket, vi kunde inte kulturen. Kulturkrockarna var så många så vi kunde inte räkna dem. Det fick mig att tänka på hur utbytesstudenterna som kommer hit har det, säger Julia Ivarsson.
”Det är möten som gör världen bättre”
Mattias Odhner, rektor på Donnergymnasiet, ser många värden med att eleverna åker ut i världen. Han menar att man har stort fokus på ämnen, kursplaner och kursmål, men att man också måste titta på styrandemål för skolan som glöms bort.
– Skolan måste skapa ett globalt medvetande, vi måste inse fördelarna med att vi lever i en global värld. Det handlar om att utgå från erfarenheter, exempelvis ett internationellt möte, det sätter ton och det berör oss. Vi måste börja i tid så att det blir en naturlig del i skolans utbildning.
– Klassrummet är ju världen, säger Mattias Odhner.
Moderator för seminariet är Anders Jidesjö, forskare i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. I diskussionen lyfter han fram elevperspektivet – att det handlar om att arbeta underifrån och utgå från eleverna. Som forskare ser han också vikten av strategier i läroplanen för att engagera olika aktörer på olika nivåer. Han frågar seminariedeltagarna hur man skapar ett långsiktigt engagemang?
– Engagemanget är en del av tjänsten, sedan gäller det att skolan har ett forum för dessa frågor, svarar rektor Mattias Odhner.
– Man måste behålla ett engagemang hos eleverna. Jag tyckte det var viktigt att projektet inte bara uppstår och dör ut, att utbytet inte bara var en fluga. Styrkan nu är att vi vet att det fortsätter. Och värdet ligger på flera nivåer med gemensamma programmål för olika ämnen, säger lärare Ulla Hellman.
– Hur förmedlar och förklarar vi när vi kommit hem igen, frågar en i publiken.
– Det är inte jättelätt, men vi gjorde en film. Sen gäller det att snacka, man måste fortsätta prata med folk även efter att man kommit hem, svarar eleven Tomas Wiklund.
– Varje person som kommer hem har ca 15-20 redovisningar, då berättar de för andra klasser om sina erfarenheter, tillägger Ulla Hellman.
– Hur använder ni den interkulturella upplevelsen för att motverka rasism, frågar en annan i publiken.
– Man lär känna andra under resan, men även sig själv. Man märker att det inte alltid är som man har tänkt sig, svarar eleven Julia Ivarsson.
Seminariet närmar sig sitt slut och moderator Anders Jidesjö slår fast att panelen är enig: det krävs eldsjälar och en organisation som möter och skapar förutsättningar tillsammans med skolledningen.
– Erfarenheterna kan man inte läsa sig till, den kunskapen måste kopplas ihop till något meningsfullt och relevant för dagens ungdomskultur. Vi måste bygga upp möten – det är möten som gör världen bättre.
Text och bild: Helena Cho Györki