– Jag har blivit positivt överraskad över hur mycket man kan påverka som Europaparlamentariker. I och med att majoriteterna i parlamentet skiftar kan man alltid vara med och kompromissa sig fram till ett beslut.
Det sa Åsa Westlund, Europarlamentariker (S), när hon talade under Lär mer om EU:s inpass vid Riksdagens lärarkurs i mitten av februari.
Några gånger årligen anordnar Riksdagen tredagarskurser i riksdagskunskap för samhällskunskapslärare från hela Sverige. Ett trettiotal lärare fanns på plats när organisationerna bakom Lär mer om EU höll i en av delarna under 2010 års första kurstillfälle.
Fokus för halvdagen var givetvis EU-frågor. Utöver Åsa Westlund medverkade företrädare för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, EU-kommissionens representation och Internationella programkontoret. Westlund berättade om sin vardag i Europaparlamentet, om användbara kompromisstaktiker och den jämförelsevis "fria" rollen som parlamentariker.
– Här hamnar man inte i Aftonbladet om man röstar emot sin partigrupp. Det är sällan en hel partigrupp röstar likadant, och då håller ändå vi socialdemokrater ihop mer än andra grupper eftersom vi tycker väldigt lika.
Sverige ovanligt "lydigt"?
En deltagare sade sig ha en känsla av att Sverige är ett ovanligt "lydigt" land i EU-sammanhang, som i högre grad än andra anpassar sig efter unionens beslut.
– Delvis kan jag tycka så, instämde Westlund. Men å andra sidan upplever mina kollegor från andra länder att det alltid är deras land som anpassar sig efter de andra.
– Du är relativt ung – är det ett problem att vara både ung och tjej i parlamentet? undrade en lärare.
– Både ja och nej. Man märks mer – det är lättare för en man i 60-årsåldern att babbla på i en halvtimme än vad det är för mig. Å andra sidan är det nog större sannolikhet att de som lyssnar kommer ihåg vad jag säger.
EU:s beslutsförfarande på agendan
Halvdagen inleddes med att Markus Bonekamp, informatör på Europaparlamentets informationskontor, talade om EU:s beslutsförfarande efter Lissabonfördraget. Pernilla Baralt, kommunikationschef på EU-kommissionens representation i Sverige, förklarade kommissionens roll i beslutsprocesserna.
Avslutningsvis tipsade Internationella programkontorets Angela Andersson och Daniel Edquist om hur lärare kan få in EU i undervisningen med hjälp av IPKs europeiska samarbetsmöjligheter.
– Det vanliga är väl att man undervisar om EU. Vi vill visa hur man kan jobba med EU eller i EU, sa Edquist.
– Det som är viktigt att tänka på är hur man kan få in det internationella samarbetet i den ordinarie undervisningen, så att det inte blir jättemycket extrajobb.
EU ofta eget undervisningsområde
Att integrera Europafrågorna i den "vanliga" undervisningen kan överhuvudtaget vara knepigt, menade Marie Ekvall, samhällslärare på skolan Kallinge 7-9 i Ronneby. EU-frågorna blir lätt ett eget kunskapsområde.
– Men idag har jag fått många nya idéer om hur man kan arbeta med EU. En tanke jag har är att utgå aktuella sakfrågor med hjälp av de pressmeddelanden som kommissionen skickar ut.
Text och bild: Karin Andrén
Läs mer om Lär mer om EU