Så ska förutsättningarna för Erasmuspraktik bli bättre

Helena Iacobaeus, tidigare internationell samordnare vid Linköpings universitet, berättade om hur lärosätet arbetat med utlandspraktik genom bland annat Leonardoprogrammet.

Sedan 2007 kan studenter inte bara studera utomlands genom Erasmus, utan även göra praktik. Denna nyhet kräver givetvis att studenterna har möjlighet att få tag på bra praktikplatser – vilket förutsätter en ökad samverkan mellan lärosätena och arbetslivet.

För att lyfta frågan om hur det samarbetet kan bli bättre anordnade Internationella programkontoret i november ett seminarium på Stockholms universitet. Representanter från såväl högskola som näringsliv och andra aktörer fanns representerade för att ge sin syn saken.

Omvärldskontakter viktigt

 
– Helt klart är att omvärldskontakter under utbildningen är jätteviktigt för studenterna och att många saknar det i dagens utbildningar, sa till exempel Maria Lönn, utredare på Högskoleverket, under sitt anförande.

Ett problem är ofta att den akademiska världen inte är vana att prata samma "språk" som företagen.

– Vill man ha fler praktikplatser måste man kunna sälja in till företagen varför till exempel just Erasmus är bra. För företagen handlar besluten om marknadsandelar och vinst, sällan om goodwill, konstaterade Maria Anvret, seniorsakkunnig i forskningsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Resurser för samverkan med arbetsliv

Louise Adelborg, VD för fackförbundet Jusek, drog en parallell till England, där universiteten ofta har särskilda resurser avsatta för att bygga upp och utveckla samarbetet med arbetslivet. Något som Jusek förordar även för svenska universitet och högskolors del.

– Vi tycker att lärosäten borde få ett tydligt uppdrag att underlätta kontakterna med arbetslivet, sa hon.

Men hur kan kontakterna initieras och skötas på ett bra sätt? Inom Leonardo da Vinci-programmet, som länge har erbjudit praktikutbyten, använder man sig av ett nätverk, LEO-NET, för att rekrytera företag. En modell som kanske skulle vara lämplig även inom Erasmus. Rekryteringen görs på regional nivå i hela Europa, för att sedan rapporteras till nätverket. Nätverket gör också kvalitetskontroller av de medverkande företagen.

– Det blir mer effektivt än att varje enskilt lärosäte på egen hand jobbar med sina företagskontakter, menade Bruno Woeran, styrelseledamot i LEO-NET.

Praktik pedagogisk vinst

På Linköpings universitet har man sedan 1997 skickat ut studenter på utlandspraktik genom just Leonardo. Från början kom de flesta utresande studenter från mer ”traditionella” praktikutbildningar inom teknik och företagsekonomi. Men idag skickar universitetet ut ett brett urval studenter, berättade Helena Iacobaeus, tidigare internationell samordnare vid Linköpings universitet. Hon konstaterade att det kan vara en pedagogisk vinst för lärosäten att studenter åker iväg på praktik.

– Praktiken är ett tillfälle till reflektion och studenter som varit ute och praktiserat kommer ofta tillbaka som mognare personer.

Att praktikmöjligheterna för högskolans del nu flyttats över till Erasmusprogrammet ser hon positivt på. Bland annat för att det ger en möjlighet att skicka ut fler studenter än tidigare och för att Erasmus i högre grad involverar universitets- och högskolelärarna.

Text: Jöns Ahlén och Karin Andrén
Bild: Karin Andrén