Hur tänker några av dagens, och världens, gymnasieelever kring de av FN uppsatta millenniemålen? Det fick vi reda på när Den Globala Skolan och Athena arrangerade en inledande workshop på Youth Day i Kulturhuset den 22 oktober. Ämnet för workshopen var globalt lärande för hållbar utveckling och inbjudna var elever från gymnasieskolor i olika delar av världen.
Youth Day var en av de aktiviteter som anordnades i Stockholm under European Development Days (22-24 oktober).
Workshop med avstamp i millenniemålen
Konferencier för Youth Day var Shire Raghe, ambassadör för EU:s klimatkampanj på MTV. Tillsammans med vår handläggare för Athena, Josefin Peterson, presenterade han dagens första programpunkt: en workshop som tar avstamp i de av FN uppsatta millenniemålen. De åtta millenniemålen presenteras på varsin station där mindre elevgrupper samlas för att svara på och ställa frågor till varandra.
Vad är fattigdom?
På den första stationen är målet “Halvera världens fattigdom och hunger”. Här har svenska gymnasieelever och elever och lärare från Togo samlats. Diskussionen leds av Frida Olsson och Kajsa Hällegårdh från Globala Gymnasiet i Stockholm. De ställer frågan:
– Vad är fattigdom för dig?
– Brist på pengar och också kunskap, svarar en av eleverna från Togo. Han berättar om ett besök han gjorde på en rik skola, att han istället för att äta lunch bara köpte något att dricka, det fick honom att känna sig fattig.
– Men du kan inte alltid jämföra din livssituation med andras, det får dig att känna dig fattig, eller rik, du måste utgå från det du har, säger en av de svenska eleverna.
– Hur mäter vi fattigdom?
– Jag tror inte du kan mäta fattigdom, säger någon, fattigdom är en känsla. Flera av eleverna verkar instämma att fattigdom också kan handla om vilka kulturella omständigheter man har kring sig. Men om vi inte kan mäta fattigdom, hur kan vi då uppnå målet att halvera världens fattigdom? Kan vi mäta i en dollar, eller två dollar?
Diskussionen fortsätter och kommer in på hälsa: ja, hälsa har betydelse, men utbildning är viktigare eftersom det leder till bättre hälsovård. Jämlikhet är också viktigt för att minska fattigdomen. En av eleverna från Togo beskriver jämlikhet som att även den afrikanska kvinnan, inte bara mannen, måste jobba och bidra med en inkomst till hemmet.
Vem ska bestämma biståndet?
På en annan station står Miranda Wiklund Melander och diskuterar bistånd. Målet är ”Öka samarbetet mellan världens länder kring bistånd, handel och skuldavskrivningar”.
- Vem ska bestämma vilka projekt som ska få pengar? frågar Emilia. Givarlandet, EU:s biståndsministrar, FN eller mottagarlandet? Här menar eleverna att framför allt givarlandet ska bestämma, och att bistånd aldrig ska vara ett tvång. Men vi ska inte mjölka ur de fattiga länderna kommenterar en av eleverna.
- Är det givarlandet eller mottagarlandet som ska få bestämma hur stort biståndet ska vara? Alternativt EU eller FN? Här har olika grupper helt olika svar. Vissa tycker att givarlandet ska bestämma, andra att mottagarlandet ska bestämma eftersom de kan sina egna problem bäst och vet hur mycket pengar de behöver. Men korrupta regeringar, invänder någon, kan inte själva bestämma hur mycket de ska få.
Når vi millenniemålen?
När två timmar har gått har de omkring hundra eleverna varit på flera olika stationer och diskuterat vad millenniemålen innebär. Var står vi idag? Vad måste vi göra för att uppnå målen? Från United Nations Development Programme (UNDP) kommer Helena Ekinge, hon avslutar workshopen med att berätta hur UNDP ser på målen och hur långt de tror man kommer nå.
Och vad tror eleverna? Kommer vi uppnå millenniemålen till år 2015? På olikfärgade post-it-lappar har de skrivit sina svar. Gröna betyder ja, gula vet ej och rosa nej.
På en grön lapp står det: “possible–education “. På en annan, gul lapp, kan man läsa: “maybe if an help a bit“.
Läs även om vår monter och filmvisning i Svenska Paviljongen på European Development Days i Älvsjö.