Idag har Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen överlämnat ett delbetänkande till Utbildningsdepartementet. Där föreslås, i enlighet med utredningsdirektivet, att Internationella programkontorets verksamhet slås ihop med VHS och delar av Högskoleverket. Både utredaren och programkontorets generaldirektör, Ulf Melin, har haft svårt se vinsterna för programkontorets verksamhet.
Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet för högskoleservice och internationellt samarbete inrättas från och med den 1 januari 2013. I den nya myndigheten ska Internationella programkontorets verksamhet ingå, tillsammans med delar av verksamheten vid nuvarande Högskoleverket och VHS. Målet är en effektiv myndighetsstruktur för de tre myndigheterna.
”Svårt att se tydliga synergieffekter”
Utredningen skriver i sitt delbetänkande att den har haft svårt att ”se tydliga synergieffekter med att sammanföra den breda verksamhet som idag bedrivs vid IPK med den utpräglat högskoleinriktade verksamhet som idag bedrivs vid Högskoleverket och VHS.”
Ulf Melin, generaldirektör vid Internationella programkontoret, tycker att utredningen har gjort sitt bästa för att hitta möjligheter till effektivisering, men håller med om att det är svårt att se några vinster med sammanslagningen.
– Internationella programkontoret är så väsensskilt från de andra myndigheterna, särskilt VHS. Hur man än gör så kommer vår verksamhet att hänga vid sidan av den övriga.
Insatser för skolområdet riskerar hamna i skymundan
Internationella programkontoret fördelar medel för kompetensutveckling, internationella samarbetsprojekt, studier utomlands och praktik utomlands via ett 70-tal olika program. Programmen är finansierade av EU-kommissionen, Sida, Nordiska Ministerrådet och svenska staten. Syftet är att höja kvaliteten i svensk utbildning på alla nivåer.
Förutom att verksamheten är en helt annan skiljer sig Internationella programkontoret från de andra myndigheterna genom att målgrupperna för verksamheten delvis är helt andra.
Medan de andra två tydligt erbjuder service inom högskoleområdet är Internationella programkontorets målgrupper till största delen lärare, skolledare och annan personal inom förskola, grundskola, gymnasium, vuxen- och yrkesutbildning. Några program vänder sig också till företagare, vissa yrkesgrupper och arbetslösa.
Enbart en del av programmen kan utnyttjas av universitet och högskolor, även om det där finns mest pengar att söka. Ungefär 75 procent av handläggarna vid Internationella programkontoret handlägger program riktade mot skolan på olika sätt.
Ulf Melin tror att det kommer att bli ologiskt för skolans alla olika verksamheter att vända sig till en högskolemyndighet.
– Det ställer krav på att den nya myndigheten profilerar sig som en bred myndighet med många olika målgrupper, vilket egentligen talar emot hela syftet med sammanslagningen – att tydliggöra myndighetsstrukturen och effektivisera arbetet, säger han.
Ökade kostnader för extra administration
Något som inte är tydligt i delbetänkandet är risken för att det kan uppstå en intressekonflikt inom den nya föreslagna myndigheten. VHS verksamhet är idag till största delen finansierad av avgifter från lärosätena och lärosätena är idag bidragsmottagare av Internationella programkontorets verksamhet.
Utredningen skriver att en potentiell intressekonflikt bör kunna hanteras genom att besluts- och beredningsprocesserna hålls åtskilda. Samtidigt ligger nu i förslaget att myndigheten ska ha gemensamma stödfunktioner – som IT-stöd, ekonomihantering, arkiv och registratur. Indirekt kommer därför programkontorets verksamhet att kunna uppfattas som delfinansierat av lärosätena, vilket EU-kommissionen kan tolka som en intressekonflikt.
– Min gissning är att den nya myndigheten kommer att behöva ha en särskild administration för de EU-finansierade programmen, vilket gör att kostnaderna blir större än beräknat och att det blir lite krångligare för ansökarna.
Utredningen nämner även det förslag som EU-kommissionen lade fram i höstas om att från 2014 ersätta alla dagens EU-finansierade program inom utbildningsområdet med program som innefattar även ungdomsfrågor och idrott. Det innebär att den nya myndigheten kan få ett ännu bredare uppdrag, med nya målgrupper, som delvis ligger utanför utbildningssektorn.
Läs utredningen på regeringens webbplats (nytt fönster)