Bolognaprocessen syftar till ett ökat europeiskt samarbete inom högre utbildning och har tre övergripande mål: att främja mobilitet och anställningsbarhet samt göra Europa attraktivt att studera i för studenter från hela världen.
Bolognaprocessen
Den 25 maj 1998 undertecknade Frankrikes, Italiens, Storbritanniens och Tysklands ministrar för högre utbildning en gemensam deklaration i samband med firandet av Parisuniversitetet Sorbonnes 800-årsjubileum. Fler länder än dessa fyra ville dock ansluta sig till arbetet med syfte att öka tydlighet och jämförbarhet inom och mellan de olika europeiska utbildningssystemen. Detta ledde fram till ett möte i Bologna sommaren 1999. Där undertecknades det som kom att kallas Bolognadeklarationen av 29 länder; samtliga EU:s medlemsländer, EFTA-länderna (European Free Trade Association) samt flertalet länder i Öst- och Centraleuropa.
Syftet var en fortsatt utveckling av det europeiska samarbetet inom högre utbildning och framför allt att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden.
Trots att Bolognadeklarationen inte är ett juridiskt bindande dokument och att processen är ett rent mellanstatligt samarbete har den visat sig innehålla en stor dynamik och har lett till omfattande förändringar av den högre utbildningen i många av de deltagande länderna.
I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area) till 2010.
Deklarationen innehåller tre övergripande mål:
- att främja rörlighet
- att främja anställningsbarhet
- att främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent
Dessa övergripande mål bryts ned i sex operativa mål:
- Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina
- Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer
- Införande av ett poängsystem
- Främjande av rörlighet
- Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring
- Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning
Målen har följts upp vid utbildningsministermöten i Prag i maj 2001, i Berlin i september 2003, i Bergen i maj 2005 i London i maj 2007 och i Leuven och Louvain-la-Neuve i april 2009. Vid dessa uppföljningsmöten antogs kommunikéer om det fortsatta arbetet fram till 2020. Vid ministermötena har också ytterligare länder anslutit sig till processen som nu består av 46 europeiska länder.
I Pragkommunikén, Berlinkommunikén och Bergenkommunikén har ytterligare operativa mål tillförts processen.
Vid mötet i Berlin fastslogs tre prioriterade delmål inför ministermötet i Bergen i Norge 2005:
- kvalitetssäkring av högre utbildning
- erkännande av examina och studieperioder
- implementeringen av Bolognadeklarationens system med två cykler, det vill säga nivåer, inom högre utbildning.
Vid sidan av de tre prioriterade delmålen enades ministrarna även om en rad andra frågor. Bland annat uttalade de behovet av närmare kopplingar mellan EHEA och det europeiska forskningsområdet (The European Research Area - ERA) som nu utvecklas inom EU. Forskning framhölls som en viktig del av systemet för högre utbildning i Europa. Mot denna bakgrund enades ministrarna om att inkludera forskarutbildningen som en tredje cykel i Bolognaprocessen. Vidare sattes kvalitetsarbetet i fokus.
I Bergen enades ministrarna om att skapa ett övergripande europeiskt ramverk med generella beskrivningar av lärandemål och kompetens för de tre olika nivåerna av examina. Vidare enades ministrarna om att inrätta ett standardiserat system för utvärdering av högskoleutbildningar i Europa och att upprätta ett register över de myndigheter och organisationer som ägnar sig åt utvärderingar av högskoleutbildningar i Europa. Från svensk sida framhölls särskilt vikten av att sprida information om Bolognaprocessen utanför Europa liksom att ta fram enhetliga regler för rätten att ta med sig studiemedel vid studier i Europa.
Vid ministermötet i London fastslog man sex prioriterade områden att fokusera på inför ministermötet i Leuven/Louvain-la-Neuve 2009:
- att vid nästa ministermöte rapportera hur man nationellt vidtagit åtgärder för att öka mobiliteten samt att sätta upp mätbara indikatorer för utvärdering
- att även rapportera vilka nationella strategier och policys man antagit för den sociala dimensionen, inklusive aktivitetsplaner och indikatorer som utvärderar deras effektivitet
- att förbättra data och åtkomsten av data för både mobilitet och den sociala dimensionen. Den europeiska kommissionen (Eurostat) och Eurostudent fick i uppdrag att utveckla mätbara och tillförlitliga indikatorer för att mäta framsteg inom omnämnda områden
- Bologna Follow-Up Group (BFUG), den tjänstemannagrupp som följer upp Bolognaprocessen, fick i uppdrag att främja ett närmare samarbete mellan stat, lärosäten, företag och andra arbetsgivare för att garantera anställningsbarheten inom det nya systemet med tre cykler
- BFUG fick även i uppdrag att rapportera om den utveckling som skett för europeisk utbildning i den globala kontexten sedan Bolognaprocessens början
- att fortsätta stocktaking-processen baserad på de nationella rapporterna
Vidare enades ministrarna om att ett fortsatt samarbete även efter år 2010 är nödvändigt. Det bör då formuleras en ny vision för samarbetet som tar hänsyn till de stora utmaningar som väntas efter 2010, att utbildning är nyckeln till utvecklingen av ett hållbart samhälle, såväl på nationell som på europeisk nivå.
Vid Ministermötet i Leuven/Louvain-la-Neuve i April fastslog man i en kommuniké ett antal prioriterade områden att fokusera på fram till år 2020.
Under mötet redovisades Bolognaländernas framsteg inom de prioriterade områdena; utbildningens nivåindelning, kvalitetsarbete och erkännandefrågor bland annat i en så kallad Stocktaking report.
Utbildningsministrarna konstaterade i kommunikén att det gångna decenniet visar på stora framsteg för att nå det Gemensamma Europeiska Utbildningsområdet men att åtskilligt återstår och har satt det kommande decenniet som arbetsperiod för att nå ända fram. Vidare fastslog man att högre utbildning är ett samhälleligt ansvar.
De huvudsakliga punkterna för framtiden som togs upp i kommunikén var:
- Den sociala dimensionen: Utbildning av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla. Underrepresenterade grupper bör ges speciellt stöd för att delta och genomföra sina studier.
- Livslångt lärande: Möjligheter för ett livslångt lärande bör stimuleras bland annat genom att tillhandahålla olika former av utbildning. I detta avseende är också införandet av ett nationellt kvalifikationsramverk (National Qualification Framework, NQF) en viktig del.
- Anställningsbarhet: Universitet och högskolor ska tillhandahålla en utbildning som är användbar på en arbetsmarknad som i allt högre grad kräver välutbildad personal. I detta sammanhang uppmanas lärosäten att bygga in praktik i sina utbildningsprogram.
- Studentcentrerat lärande: Vikten av att universitet och högskolor fortsätter reformera utbildningarna genom införande av lärandemål i kursplaner.
- Internationalisering och mobilitet: Ministrarna uppmanar Europas universitet och högskolor att samarbeta i en högre utsträckning än idag. Vikten av student- och lärarmobilitet understryks. Kommunikén fastslår att mobilitet ska vara den utmärkande egenskapen i Europeisk högre utbildning och ett mål anges att av dem som tar examen 2020 ska minst 20% ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier.
- "Multidimensional transparency tools": Ett system, som möjliggör för lärosäten att jämföra sig med varandra inom Europeisk högre utbildning som är relaterade till Bolognaprocessen, bör utvecklas.
Bologna Follow Up Group gavs i uppdrag att utarbeta ett arbetsprogram för att föra de frågor som tas upp i kommunikén framåt till nästa ordinarie ministermöte 2012 i Bukarest, Rumänien. Ett jubileumsmöte kommer dessförinnan att hållas i Budapest/Wien 2010.
I anslutning till ministermötet hölls också ett Bologna Policy Forum då speciellt inbjudna utbildningsministrar från 16 länder i andra delar av världen diskuterade de globala aspekterna av processen tillsammans med Bolognaländerna. Ett särskilt uttalande om framtida samarbeten gjordes. I uttalandet konstaterade man att högre utbildning har stor betydelse för samhällsutvecklingen och för individer, samt att det är viktigt för samhället att investera i högre utbildning. Vidare fastslog man betydelsen av internationellt utbyte av studenter, lärare och forskare. Nästa Bologna Policy Forum kommer att samlas i Wien 2010 i anslutning till det jubileumsmöte som då kommer att anordnas av Ungern och Österrike.
Ministermötet i Budapest/Wien i mars 2010 handlade mycket om att fira att målåret 2010 infallit, året då Bolognadeklarationens intentioner att ett gemensamt område för högre utbildning i Europa skulle vara skapat, och att utvärdera vad som har uppnåtts under dessa år. Under mötet presenterades och diskuterades en utvärdering av de första tio åren med Bologna, "The first decade working on the European Higher Education Area". Vidare diskuterades EUA:s rapport "Trends 2010" och ESU:s rapport "Bologna at the Finishing Line". I slutdeklarationen bekräftade vidare ministrarna sitt engagemang för Bolognaprocessen.
Bologna på nationell nivå
Bolognaprocessen drivs framåt av en rad aktörer. Den drivs av regeringarna i de länder som undertecknat deklarationen men framför allt av universitet och högskolor samt studenter, som agerar på lokal och central nivå, såväl nationellt som internationellt.
I februari 2006 beslutade Sveriges riksdag om en ny utbildnings- och examensstruktur som ett led i det fortsatta arbetet med Bolognaprocessen. Beslutet, som är kärnan i 2007 års högskolereform, utgår från propositionen "Ny värld - ny högskola" och innebär att alla examina placeras in på någon av de tre nivåerna (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå).
Varje kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska också nivåbestämmas och lärosätena ska ange mål för vad studenten ska uppnå på varje kurs på grundnivå och avancerad nivå. Beslut har även fattats om tillträde till utbildning på de tre nivåerna. Ett nytt poängsystem för högskoleutbildning införs som är förenligt med ECTS (European Credit Transfer System). I beslutet ingår vidare nya och reviderade examensbeskrivningar.
Länkar
Ministermöten:
Budapest/Wien 2010, Bologna Ministerial Anniversary Conference (extern webbplats, nytt fönster)
Leuven/Louvain-la-Neuve 2009, Ministerial Conference hosted by the Benelux countries (extern webbplats, nytt fönster)
London 2007, The Bologna Process: Bergen to London (extern webbplats, nytt fönster)
Bergen 2005, From Berlin to Bergen and beyond (extern webbplats, nytt fönster)
Berlin 2003, Realising the European Higher Education Area (extern webbplats, nytt fönster)
Andra länkar:
Bolognaprocessens webbplats (nytt fönster)
Regeringens webbsidor om Bolognaprocessen (nytt fönster)
EU-kommissionens webbsidor om Bolognaprocessen (nytt fönster)
Webbplats för projektet "Tuning Educational Structures in Europe" (nytt fönster)
Academic Credential Evaluators (ACE) webbplats (nytt fönster)
Bolognadeklarationen i fulltext (pdf, engelsk version)
Kontaktperson:
Anders Ahlstrand
fornamn.efternamn@programkontoret.se