Att tillbringa en period i ett annat land – internationell mobilitet – har blivit allt vanligare i utbildningssammanhang de senaste 10–15 åren. Det visar bland annat ökningen av de program som ger ekonomiskt stöd för utlandsvistelser
Internationalisering och internationellt samarbete är också viktiga aspekter inom svensk utbildningspolitik sedan länge. Skolan har t ex i uppdrag att arbeta med internationalisering, vilket står att läsa i både läroplaner samt kommunala och lokala arbetsplaner
I läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lpo94 och Lpf 94) står att ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser”. Inom gymnasieskolan är det internationella perspektivet ett av sju perspektiv som ska genomsyra all undervisning.
Ett sätt att förbereda sina elever eller studenter för ett internationaliserat samhälle, är att uppmuntra och stödja dem att tillbringa en period i ett annat land. Därför är internationell mobilitet också en viktig aspekt av vägledares arbete.
Utlandsvistelsen och inlärningsmål
En utlandsvistelse kan ha olika syfte, beroende på målgrupp. Den kan användas som ett redskap i samband med
- språkinlärning
- utveckling av interkulturell förståelse
- införskaffande av studiemässiga meriter
- införskaffande av yrkesmässiga färdigheter
- personlig utveckling
Gemensamt för alla dessa inlärningsmål är att de inte kan förverkligas av sig själva. En utlandsvistelse kan resultera i positiva effekter, men den kan också utvecklas till en negativ erfarenhet eller en upplevelse utan någon större betydelse för den som reser iväg.
För att få till stånd en så bra potential för lärande som möjligt, är det viktigt att på olika sätt kvalitetssäkra utlandsvistelsen. Olika typer av utlandsvistelser är mer eller mindre lämpade för olika målgrupper, och olika omständigheter kan spela in och påverka läroprocessen.
Därför är det viktigt att vägledare känner till vilka olika typer av utlandsvistelser som finns samt vad som krävs för att inlärning ska kunna ske under en utlandsvistelse. Se mer under sidorna
När det gäller en mer detaljerad beskrivning av de enskilda delarna i vägledningsinsatsen är det dessutom bra att skilja mellan
- utgående mobilitet (svenskar som åker utomlands och sedan återvänder)
- inkommande mobilitet (personer från andra länder som kommer till Sverige för en begränsad period)
Läs mer om utgående och inkommmande mobilitet under sidan Olika slags mobilitet
Andra roller och funktioner för en vägledare
Utöver att ha en informerande/tydliggörande roll i samband med internationell mobilitet, kan vägledare också fylla en rad andra funktioner, beroende på den institution/organisation där man är verksam, samt naturligtvis beroende på erfarenhet och kompetens.
I nedanstående artikel beskrivs och diskuteras vägledarens roll i förhållande till internationell mobilitet av Sören Kristensen, som även är upphovsman till den ursprungliga danska versionen av verktygslådan för mobilitet:
Artikel Mobilitetsvejledning i opbrud (danska, pdf, nytt fönster)
I anslutning till artikeln finns en sammanfattning på svenska samt en ordlista med översättningar av svåra ord. Vi hänvisar dessutom till en svensk-dansk ordbok på Danmarks undervisningsportal EMU:
Lexin webbaserad svensk-dansk ordbok (nytt fönster)
Härifrån kan du också gå vidare till ett webbaserat diskussionsforum, Guidenet, där du har möjlighet att diskutera olika aspekter av vägledning med vägledare i andra länder.
Syftet med det EU-stödda vägledningsprojektet Guidenet var att främja etableringen av nätverk bland vägledare i Europa. I dagsläget är Guidenet en integrerad del av Euroguidance nätverkets webbplats, euroguidance.net. Där kan du gratis bli medlem och få tillgång till ett virtuellt diskussionsforum, där du kan få svar på frågor, delta i diskussioner inom vägledningsområdet eller söka partners för projektsamarbete:
www.euroguidance.net (nytt fönster)
Gå vidare i verktygslådan:
Olika slags mobilitet