Undertecknad har beviljats en plats i projektet ”Europalärling”, för att genomföra en del av sin yrkesutbildning till Silversmed i Italien, under perio¬den 2003-07-01 – 2004-03-28. Projektägare är Stockholms Hantverksförenings Förvaltnings AB.
Platsen
Jag och min familj har varit inkvarterade i gamla stan i Bergamo ungefär en halvtimmes resa från Milano. Staden är utbredd över krönet av en kulle omgiven av en mäktig medeltida ringmur. Det finns endast fyra portar som man kan ta sig in igenom. En utgörs av en bergbana.
Familjen Colleoni hade sin storhetstid under 1400 – talet och hade en rik handel med Venedig. De förde enorma rikedomar till Bergamo och lät uppföra palats och kyrkor i staden. Motivet på familjens vapensköld visar tre (!) pungkulor vilket visar på styrka och makt. Dottern i familjen som är 7 år har under vistelsen börjat i andra klass. Hon har lärt sig att läsa och skriva på italienska. Barn lär sig så fort eller hur?
Guldsmeden Blumer
För min egen del har jag varit verksam i 9 månader hos guld- och silversmed Franco Blumer och Anna Rizzi. Han började sin bana hos en mästare i ciselering i Venedig för 25 år sedan. Vidare har han gått en utbildning till metallkonservator i Florens. Blumer behärskar många olika tekniker, likväl äldre som yngre. Flera av silver och guldföremålen formas eller får en ytstruktur med punsar eller sticklar. I stunder får jag för mig att jag inte kan någonting alls. För att i nästa stund upptäcka att för varje dag som gått har jag lärt mig någonting nytt. Hur kommer det sig att förgyllda bägare från 1500 – talet ser helt orörda ut på insidan? Jo, rent guld går att lösa i kvicksilver. Därefter tager man ett stycke bomull, doppar och stryker på ytan. Värmer på och låter kvicksilvret förångas.
Förgyllarna kan inte ha levt länge på den tiden. ”Grottan”, mitt namn på verkstaden jag sitter i, är inhyst i två källarvalv från 1600 – talet. Ljuset tittar endast in på morgonen mellan nio och halv tio. Vid lunch kl.12.30 börjar siestan. Eftermiddagspasset börjar 15.30 och sträcker sig fram till 19.30. I gatuplanet ligger juvelerarbutiken. Montrarna är sparsmakat inställda emellan kolonner som bär upp de murade valven. Företaget bygger sin verksamhet på framförallt renovering och restaurering av äldre kyrkliga föremål från 1500-, 1600-, 1700-talet. Uppdragsgivare är den katolska kyrkan, vilken äger enorma tillgångar av ting gjorda i framförallt mässing, brons, silver och guld. Endast ett fåtal objekt, rariteter kan underhållas för att bevara delar av denna kulturskatt. Ytterliggare en gren i näringsverksamheten utgörs av tillverkning av juveler. Rikt dekorerade smycken med inspiration från naturen. Beställare är framförallt privatkunder.
Att vara guldsmed i Italien
Att utbilda sig till guld eller silversmed i Italien är inte alldeles enkelt. Några statliga utbildningsvägar känner jag inte till i Italien. Utbildningar i design, måleri, arkitektur kan de statliga universiteten erbjuda. I Italien finns ingen möjlighet att ta studielån. Oftast är det familjen som bekostar eventuell utbildning. Det är ett fåtal studenter förunnat att söka stipendier, vilka täcker delar av studiekostnaderna.
Privata utbildningsinstitut i Valenza, Vicenza och i Florens erbjuder korta kurser och längre kurser upp till 2 år. Höga skolavgifter, kost och logi måste du själv finansiera. Att utbilda sig genom att sitta som lärling hos en hantverkare förekommer. Men att hitta en guldsmed som erbjuder en plats är mycket svårt. Oftast är det små familjeföretag där nästkommande generation utbildas internt för att ta över när stafettpinnen lämnas vidare. Att ansöka om prov för ett gesällbrev saknas.
Skillnaden mellan Sverige och Italien
Yrkesutövandet
I Italien finns en större bredd och djup generellt om hur man producerar, bearbetar och formger metall och metallföremål. Uråldriga tekniker används fortfarande för att det finns en genial enkelhet i tillvägagångssättet och för att kunskapen efterfrågas. I norra delen av Italien finns det en geografisk närhet mellan företag i branschen, vilket skapar en gynnsam samverkan och konkurrens. I ena stunden är man bittra fienden för att i nästkommande ögonblick behöva samarbeta runtikring en order, vilken är alltför omfattande att klara av själv, medför en dynamik och beredskap som gynnar alla inblandade parter.
Sverige har en politisk historia, vilken skiljer sig oerhört i en jämförelse med Italien. I denna redogörelse finns det inga möjligheter att närmare belysa detta. Men jag får i stunder för mig att det kan ha betydelse för hur individens personliga resurser utnyttjas i att bygga ett lag där var och en kompletterar varandra för att nå ett så gott resultat som möjligt. En organisation där en chef fattar ett så tydligt beslut som möjligt, vilket delegeras och ger individen en möjlighet att växa med sitt utökade ansvar. En hiarki inom organisationen som tillåter egna initiativ.
Ytterliggare en viktig skillnad är den socialpolitik som råder i respektive land för anställda respektive egenföretagare. I Sverige har vi ett betydligt mera utbrett socialpolitiskt skyddsnät för individen. Om man i Italien råkar ut för en sjukdom, annan olycka eller graviditet är individen mera utlämnad till att familjen rycker in eller att en privat försäkring täcker utgifter eller inkomstbortfall.
Tekniker
Oerhört inspirerande att få möjlighet att lära äldre tekniker såsom att göra avgjutningar av ett föremål i mässing eller brons. Därefter lägger man en tunn plåt av silver eller guld över formen. Ta en bit medelhård bly, vilken lägges över formen. Ta en slägga och slå till. Du har skapat en relief som du därefter bearbetar med punsar för att öka kontraster i form och teckning. Med hjälp av några enkla sticklar kan du skapa olika mönster genom s.k. ”tremblering” . Du för stickeln med en darrande rörelse fram och tillbaka över metallens yta och resultatet blir en mycket effektfull ytbehandling. Användes framförallt på broscher under 1700-talet i Frankrike. Äldre föremål i metall kan du göra rent med hjälp av mjuka svinhårsborstar och mald pimpsten.
Ett ännu finnare slipmedel är bikarbonat. Rengör du äldre silverföremål från 1500- och 1600-talet är det viktigt att de får behålla sin patina. Möjligheten att få se en skicklig ciselör skapa mönster på frihand när punsen smattrar fram över metallens yta. Mig veterligen finns det ej idag någon yrkesverksam ciselör i Sverige. Vi har idag en liten men dock levande skara smeder i Sverige, som kan smida en rondell i silver och mot olika järn och forma en skål eller t.o.m. en kanna. Corpus, att forma större föremål i silver har en lång tradition. Formgivare i samarbete med silversmeder har utvecklat ett unikt uttryck, vilket inte existerar i Italien.
Material
Italien har ett rikare utbud av olika legeringar i silver och guld. Vissa används vid olika gjuttekniker medan andra kan bearbetas på olika sätt, t.ex. används numera en legering i silver, vilken ej oxiderar. Jag har lärt mig att förädla korall. En underbart djupröd korall av högsta kvalité, vilken fiskats utanför Sardinien. Den används framförallt i smycken tillsammans med gult guld. Blumer är utbildad metallkonservator vilket betyder att jag fått lära mig en del olika tekniker och vilka material som används vid konservering av sköra föremål i metall.
Verktyg
De flesta handverktygen och maskinell utrustning som används i Sverige är tillverkade i Tyskland eller Italien. Detta innebär också att nyutvecklad utrustning presenteras på Europas största branschmässor i Vicenza eller Basel.
Status
ag tycker mig skönja paralleller mellan länderna. Att enbart vara verksam som silversmed existerar i stort sätt inte i Italien medan i Sverige är det svårt att överleva ekonomiskt för att intresset för tillverkning av större silverföremål har dalat.
I Sverige kan jag tycka att det finns ett nyupptäckt intresse för äldre hantverksyrken. I Italien lyfts formgivaren fram medan hantverkaren mera används för att utföra den tjänst som beställts. Intrycket jag fått är att en person med en akademisk examen uppskattas betydligt mera i Italien.
Utbildningsläget i Italien
För mig har det varit svårt att finna fakta för att skapa en bild av det aktuella utbildningsläget i landet. Jag har frågat de personkontakter jag fått för att finna klarhet men ärligt talat så utgörs underlaget mera av fragment än en heltäckande beskrivning av utbildningsläget. Situationen i Italien för återväxten inom yrket är generellt betydligt ljusare än i Sverige. I Italien har man en månghundraårig tradition att smycka sig och bruka silver och guldföremål i betydligt större utsträckning än i Sverige. De gamla etruskerna, c:a 800-400 år före kristus, var oerhört skickliga guldsmeder fram till de invaderades av romarna. Hantverkskunnandet har fortsatt att växa både i små familjeföretag och i den idag betydelsefulla industriella tillverkningsprocessen av smycken och bruksföremål i silver och guld. Italien är centrum för den högteknologiska masstillverkningen av smycken i guld av mycket hög kvalitet för världsmarknaden. Idag efter flera års lågkonjunktur är man orolig över hur den framtida marknaden kommer att utveckla sig. I staden Valenza har de senaste åren antalet företag som arbetar med industriell tillverkning av smycken minskat från 1000 st till c:a 600 st. En av orsakerna är att produktionen förläggs till låglöneländer såsom Rumänien och Kina.
Italien är om jag ser till befolkningsmängden ett land med nästan 8 gånger flera invånare än Sverige. Detta innebär att den inhemska marknaden proportionellt är lika många gånger större, antagligen ännu större eftersom Italien har en enorm turistindustri. Marknaden och dess aktörer med olika yrkeskunskaper som samverkar skapar förutsättningar att det är ett fortsatt gott utbildningsläge för dem som på något sätt har en anknytning till branschen. För dem som kan utbilda sig internt inom större företag, vilket riktar sin verksamhet mot industriell verksamhet och för dem som skall föra traditionen vidare inom familjeföretaget. För dem som vill nyutbilda sig till guld- eller silversmed så väntar en mycket kostsam utbildning endast för dem som har ekonomiska möjligheter. För dem som ej kan bekosta en privat utbildning så finns det en möjlighet att själv finansiera t.ex. 1 års lärlingstid för att därefter starta eget företag med en låg utbildningsnivå, vilket på lång sikt skapar problem. Utbildningsnivån och kvalitén på utfört arbete riskerar att sjunka.
Personkontakter
Under min utbildningstid i Italien har jag fått en möjlighet att besöka de olika yrkesgrupperna en guld- respektive silversmed samarbetar med dagligdags. Eftersom Bergamo är en mindre småstad och ligger så pass nära Milano så är de flesta underleverantörerna och grossisterna verksamma i storstaden. Varannan vecka har jag stigit upp i ottan och tagit tåget in till Milano för att leverera eller hämta föremål åt min mäster. I stort sätt alla underleverantörer är belägna inom några få kvarter i centrala Milano. Metropolen Milano är norra Italiens skyltfönster för butiker som säljer guld- och silverprodukter. Deras huvudsakliga uppdragsgivare utgörs av de guld och juvelerarbutiker vars marknad framförallt är den inhemska marknaden, men även besökande turister från all världens hörn.
Ceriani som säljer halvfabrikatartiklar till guldsmeder är beläget på en gammal bakgård i ett palats. Säkerhetsslussen kan bara passeras av en person i taget. Tålmodigt står det smeder på rad och väntar på betjäning. Tre stora tillverkare och återförsäljare av verktyg och diverse utrustning har sina huvudkontor i Milano. Produkter exporteras över hela världen. Luigi Dal Trozzo, ett anrikt gammalt familjeföretag, kan oftast ordna fram den utrustning du behöver i din verkstad. Inhyst i en liten sliten kontorslokal befinner sig ”Il Taligiatore”. Han hjälper dig att borra eller slipa alla de olika halv- eller helädelstenar som används i branschen. Metalltryckarns lokaler är som ett litet museum. Väggarna täcks av mycket väl använda tryckpatroner i trä. Far och en av sönerna står på verkstadsgolvet och frun sköter butiken och kunderna, rollerna är tydliga. Soresina heter stenfattaren som har trettio år i branschen. Han är fruktansvärt skicklig och trevlig. Vi tar en kaffe och diskuterar igenom vad som skall göras. Han berättar att han skall varva ner nästkommande år. Han vill att familjen och hans hobby fiske ska få mera plats i hans liv. Gravören sticker på och utsmyckar ringarna med sin hantverksskicklighet. Överhuvudtaget är det i Italien mycket små dekorerade detaljer som lyfts fram i formspråket. I närheten av den stora kyrkogården ligger ett litet företag som har specialiserat sig på försäljning av mätutrustning och emalj. Färgkartor plockas fram från två tillverkare, en från Frankrike respektive Österrike. Detta måste vara himmelriket för alla emaljörer.
Slutord
Jag har under min vistelse i Italien fått en möjlighet att blicka in i ett yrkesutövande som har en månghundraårig tradition. Hantverkarna jag mött har delat med sig av sina kunskaper. Ett samtal har påbörjats och möjligheten till ett framtida samarbete har skapats. Jag är övertygad om att de yrkeskunskaper jag fått lära mig kommer att användas vid framtida tillverkning och mina förhoppningar finns att kunna få fortsätta att använda mig av det kontaktnät jag byggt upp i Italien. Jag vill tacka alla inblandade parter som har givit mig möjligheten att göra en nutida ”gesällvandring”. TACK!
Christian Gandini