2013 är sista året att söka Tempus i den form som finns idag. EU-kommissionen arbetar fram ett nytt utbildningsprogram som ska gälla mellan 2014-2020. Vi publicerar information om det nya utbildningsprogrammet och de möjligheter det rymmer på vår webbplats när vi får besked om hur det ser ut.

Varför delta i Tempussamarbete?

Tempus ska stödja moderniseringen av den högre utbildningen i partnerländerna och bidra till en demokratisk utveckling.

Deltagarna engageras i projekt för att till exempel utveckla kurser och institutioner. Det senare kan ske genom att tjänstemän inom offentlig sektor eller näringslivet i partnerländerna utbildas genom kurser på lärosäten.

Projekten kan även inriktas på att utveckla högskoleadministrationen eller på nationella utbildningsreformer.

Två typer av samarbeten

Lärosäten som är intresserad av att delta i ett Tempusprojekt kan välja mellan två former av samarbeten som finansieras genom återkommande utlysningar:

• Gemensamma projekt
• Strukturella åtgärder

Ambitionen att få med partnerländerna i den process för ökad konvergens som sker i EU utifrån Lissabonagendan och Bolognaprocessen har blivit allt tydligare i utvecklingen av Tempusprogrammet, liksom att projektsamarbetena ska omfatta flera partnerländer i större projekt.

Gemensamma projekt

Gemensamma projekt (Joint Projects, JP) genomförs på institutionell nivå och kan ha följande målsättningar:

• Kursutveckling: Deltagarna samarbetar kring att utveckla nya kurser eller modernisera och omstrukturera befintliga kurser. Ökad lärarkompetens är ett viktigt inslag. Kursutvecklingsprojekt kan syfta till att utveckla studieprogram som leder till dubbla eller gemensamma examina. Ett kursutvecklingsprojekt skulle kunna handla om att utveckla en magisterkurs inom sjuksköterskeutbildningen vid minst tre universitet i Ryssland.
• Reformer av styrelsesätt på lärosäten: Projekt inom detta område ska vara inriktade på modernisering av lärosätenas styrelsesätt, organisation och administration. Projekten kan också gälla organisationer med koppling till lärosäten, så som studentorganisationer. Att främja kvalitetssäkring, i syfte att utveckla metoder som kan underlätta jämförelser mellan styrelsesätt på olika lärosäten, är en annan målsättning.
• Högre utbildning och samhället: Genom projekt inom detta område ska lärosätenas roll i samhället stärkas. Lärosätena ska bidra till att främja livslångt lärande, genom att utgå från sin roll som specialister inom utbildning. Projekten ska även medverka till att stärka kontakten mellan lärosäten och näringslivet.

Strukturella åtgärder

Strukturella åtgärder (Structural Measures, SM) genomförs på nationell nivå och ska bidra till förändringar inom de systemen för högre utbildning i partnerländerna. De kan liksom Gemensamma projekt omfatta ett eller flera av Tempus partnerländer.

Strukturella åtgärder ska bidra till reformer och utveckling av högre utbildning på nationell nivå i partnerländerna. De övergripande målsättningar som gäller för Gemensamma projekt, gäller även för Strukturella åtgärder.

Tänkbara samarbetsområden är

• utveckling av nationella kriterier för kvalitetssäkring
• tillgodoräknande och rutiner kring antagning av studenter

Projektaktiviteterna kan till exempel omfatta utredningar, utbildning, nationella, regionala och tematiska konferenser och seminarier samt informationsspridning.

Länder som kan delta

Tempus omfattar ett antal länder i östra Europa, Nordafrika och Mellanöstern, på västra Balkan och i Centralasien.

Ekonomi

Gemensamma projekt och strukturella åtgärder kan beviljas från 500 000 euro upp till 1 500 000 euro för aktiviteter som pågår under högst tre år. Europeiska kommissionen finansierar 90 procent av kostnaderna för varje projekt, tio procent ska självfinansieras.

Prioriteringar

För att utveckla den högre utbildningen i partnerländerna sammanställs årligen nationella och regionala prioriteringar. Prioriteringarna gäller samarbetsaktiviteterna inom Tempus och fastställs av länderna själva tillsammans med Europeiska kommissionen.

Prioriteringarna är centrala att ta hänsyn till i en projektansökan.

• Om ansökan gäller ett partnerland ska hänsyn tas till de nationella prioriteringarna.
• Om ansökan gäller flera partnerländer i samma region, ska hänsyn tas till de regionala prioriteringarna.
• I de fall ett projekt omfattar länder från olika regioner, måste projektets målsättning återfinnas i de regionala prioriteringarna för alla inblandade partnerländer.

Projektform

Gemensamma projekt pågår i högst tre år och kan rikta sig till ett eller flera partnerländer. Nationella projekt riktar sig till ett partnerland och fokuserar på nationella prioriteringar. Även Strukturella åtgärder kan pågå i högst tre år.

Länder som kan delta i Tempussamarbete

EU:s 27 medlemsstater kan delta i Tempusarbetet. Turkiet, Kroatien och Makedonien samt EFTA-länderna Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz kan delta utan Tempusfinansiering. Partnerländerna inom Tempus delas in i tre grupper:

1. Länder i Nordafrika, Mellanöstern och forna Sovjetunionen:
   Algeriet, Egypten, Marocko, Tunisien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Palestinska myndigheten, Syrien, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
2. Centralasien: Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Kazakstan och Kirgizistan
3. Västra Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien.

Förberedande besök

Vi administrerar medel som kan sökas av universitet och högskolor i Sverige som vill besöka kollegor i partnerländerna för att skriva en Tempusansökan, ett så kallat förberedande besök.

Det finns inget bestämt sista ansökningsdatum, utan vi tar emot ansökningarna löpande.

Tempus Information Day

Inför ansökningsomgången 2013 arrangerade vi i december 2012 en informationsdag, Tempus Information Day. Mer information når du via länken till höger.